EN ÖVERBLICK:

Allmänt

Gäller för alla som arbetar med kranen, på kranen eller i närheten av den

Först

Denna produkthandbok

I den här produkthandboken används nedanstående symboler:

1. Det här är en handlingsanvisning och beskriver ett arbetssteg.

• Resultatet av handlingen, beskriver hur utrustningen reagerar.

• Uppräkning.

Anvisningar för användning av produkthandboken

Läs igenom hela produkthandboken noga innan arbetet påbörjas. Läs även alltid övriga produkthandböcker för tillbehör och enskilda komponenter.

Förvara produkthandboken i närheten av kranen. Den måste finnas tillgänglig för alla som arbetar med eller på kranen.

Om kranen säljs, hyrs ut el.dyl ska produkthandboken lämnas över till den nya ägaren/användaren.

Anvisning till beteckningen ”Kran”

Begreppet ”Kran” avser i samtliga produkthandböcker alla ABUS-produkter som kan användas till att lyfta och/eller transportera laster.

”Kran” betecknar även alla traverskranar, svängkranar, HB-kranar och andra kranen inklusive telfer (med lintelfer eller kättingtelfer). Även solo-lintelfrar och solotelfrar betecknas som ”Kran”.

Skriv ut produkthandböcker eller ha dem redo i datorn

Produkthandböckerna som hör till denna kran återfinns i PDF-format på det medföljande datamediet. Eventuellt återfinns vissa av produkthandböckerna dessutom som tryckta häften i kranens dokumentationsmapp.

Alla medföljande produkthandböcker (på datamedia eller tryckta) måste alltid finnas tillgängliga för alla personer som arbetar med eller på kranen.

1. Skriv antingen ut alla produkthandböcker som återfinns på datamediet och förvara dem i närheten av kranen. Förvara produkthandböckerna på ett ställe som alla personer som arbetar på eller med kranen har tillgång till.
2. Eller för över alla produkthandböcker på datamediet till en dator. Se till att datorn kan visa PDF-filerna, att den alltid kan användas och att alla personer som arbetar på eller med kranen har tillgång till datorn.
3. Förvara produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran” i kranens omedelbara närhet. Denna produkthandbok innehåller viktig information för kranföraren och ska alltid finnas nära till hands.

Ändamålsenlig användning

Kranen är avsedd för lyftning och sänkning av korrekt kopplad last.

ABUS-kranar har dimensionerats för denna typ av användning:

• Traverskran för förflyttning av laster över stora ytor.
• Svängkran för cirkulär förflyttning av laster.
• HB-kran för förflyttning av lättare laster över stora ytor.
• Telferbana med skena för linjära rörelser av laster.
• Lättportalkran för icke-platsbunden förflyttning av laster över stora ytor.
• Solotelfer och solo-lintelfer för stationär lyftning och sänkning av laster.
• Under drift ska klassificeringen enligt FEM, inkopplingstiden och start- och stoppfrekvensen beaktas. Se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.
• Använd endast lyftanordningen när den faktiska brukstiden är lägre än den teoretiska brukstiden.
• Använd endast kranen i icke-aggressiva eller potentiellt explosiva miljöer.
• Kontinuerlig användning av kranen är endast tillåten i väderskyddade utrymmen. Det är möjligt att under kort tid använda utrustningen i icke-väderskyddade miljöer (utomhus, i regn, snö, kyla). Vid längre användning i icke-väderskyddade miljöer måste kranen modifieras. Se ”Utrustning av kran för användning i icke-väderskyddade miljöer”.

Om det blåser är det inte tillåtet att använda kranen ens under kort tid. Kranen måste modifieras om den ska användas vid blåst. Se ”Utrustning av kran för användning i icke-väderskyddade miljöer”.

Föreskrifter

Vid tillverkningen av anläggningen uppfylls alla gällande europeiska standarder, regler och föreskrifter. Vilka principer som tillämpats vid konstruktionen och tillverkningen anges i försäkran om överensstämmelse resp. försäkran för inbyggnad. Dessa krav måste även uppfyllas vid montering, drift, kontroll och underhåll, se även till att gällande arbetarskyddsbestämmelser följs.

Vilka föreskrifter som gäller för resp. arbetsuppgift beror på hur kranen används och på gällande nationella bestämmelser. Det är viktigt att informera sig om och efterfölja gällande och aktuella föreskrifter och arbetarskyddsbestämmelser! Se även Försäkran om överensstämmelse eller Försäkran om inbyggnad.

I Tyskland och EU gällande regler och föreskrifter utgör grunden för denna produkthandbok.

Om kranen används i andra länder gäller ändå anvisningarna i denna produkthandbok. De utgör ett tillägg till de nationella lagarna och reglerna. Innehållet i produkthandböckerna utgör minimikraven som måste uppfyllas i varje enskilt fall. Nationella lagar och regler utgör ett komplement till dessa krav med reducerar dem dock inte.

Undantag: Om de nationella lagarna och reglerna står i uttrycklig konflikt med innehållet i produkthandboken, har de nationella lagarna och reglerna företräde.

Garanti och ansvar

• ABUS övertar inget ansvar för skador som orsakats av ej ändamålsenlig användning, arbeten som utförts av ej utbildad personal, felaktigt utförda arbeten, ändringar, ombyggnader eller andra förändringar på kranen eller kranens komponenter som inte uttryckligen har godkänts av ABUS.
• Garantin upphör att gälla om komponenter egenmäktigt förändras, om kranen eller kranens komponenter monteras, används eller underhålls på ett sätt som avviker från beskrivningen i den här produkthandboken, eller om inte ABUS originalreservdelar används.
• Kranens och krankomponenternas driftsäkerhet säkerställs endast när ABUS originalreservdelar används.

Framtagning av riskbedömning

Vid arbeten med eller på kranen kan det i samband med alla driftlägen (i drift, när kranen står stilla, vid underhållsarbeten) och i alla faser av kranens livslängd uppstå farliga situationer.

På grund av vem, varför, när och var dessa farliga situationer uppstår beror mycket på de olika villkoren. Bland annat på kranens användningsområde, hallens egenskaper, arbetsförloppen i hallen, samspelet med andra maskiner etc.

Riskerna som anges i denna och alla andra produkthandbäcker baseras på kranens standard tillämpningsområden och täcker framförallt de risker som utgår direkt från själva kranen.

För att kunna ta med andra risker i beräkningen måste den driftansvarige ta fram en riskbedömning där han bedömer alla eventuella risker vid alla driftlägen.

Särskilda transportuppgifter, såsom transport med två telfer, tandemdrift, vändande laster och liknande, innebär ytterligare risker och måste också beaktas.

Dessutom måste den driftansvarige ta fram motsvarande åtgärder och för att minimera eller utesluta riskerna.

Den driftansvarige är ansvarig för riskbedömningen och vidtagandet av åtgärderna.

Säkerhetsråd: För alla som arbetar med kranen, på kranen eller i närheten av den

Beakta de här anvisningarna för säkert handhavande av kranen. Särskilda risker anges alltid i de avsnitt där risksituationerna beskrivs.

Dessa anvisningar ger information om vanliga risker som uppstår eller som kan uppstå på grund av kranen. Övriga risker måste fastställas på plats via en riskbedömning och sedan uteslutas.

Säkerhetsanvisningar: För kranens driftansvarige

Följ dessa anvisningar för att säkerställa en säker arbetsmiljö för personerna som arbetar med kranen.

Kranen

Detta avsnitt ger en grov överblick över ABUS produktpalett. Andra kombinationer av kranar och telfrar är också möjliga. Dessutom kan ytterligare kran- och telferutföranden levereras.

Beskrivning
traverskran med en balk

• 1: Huvudbalk (variant ELV)
• 2: Telfer (lintelfer eller kättingtelfer)
• 3: Kranens drivenhet
• 4: Åkverksbalk
• 5: Lyftblock och lastkrok
• 6: Kranbana

Beskrivning
traverskran med två balkar

• 1: Huvudbalk
• 2: Telfer (lintelfer)
• 3: Åkverksbalk
• 4: Kranens drivenhet
• 5: Lyftblock och lastkrok
• 6: Kranbana

Beskrivning
underhängande traverskran

• 1: Huvudbalk
• 2: Telfer (lintelfer eller kättingtelfer)
• 3: Kranens drivenhet
• 4: Kranåkverk
• 5: Åkverksbalk
• 6: Kranbana
• 7: Lyftblock och lastkrok

Beskrivning
konsoltraverskran

• 1: Huvudbalk
• 2: Telfer (lintelfer eller kättingtelfer)
• 3: Kranbana
• 4: Lyftblock och lastkrok
• 5: Åkverksbalk
• 6: Kranens drivenhet

Beskrivning
halvportalkran

• 1: Kranens drivenhet
• 2: Övre åkverksbalk
• 3: Telfer (lintelfer)
• 4: Huvudbalk
• 5: Portalstöd
• 6: Undre åkverksbalk

Beskrivning
svängkran

• 1: Utliggare
• 2: Strömförsörjningssystem till telfer
• 3: Telferns åkverk
• 4: Rörligt manöverdon (tillval)
• 5: Telfer (lintelfer eller kättingtelfer)
• 6. Lastkrok
• 7: Hängmanöverdon
• 8: Pelare
• 9: Pelarfot
• 10: Svängkranslager
• 11: Konsol på utliggaren

Beskrivning
väggsvängkran

• 1: Utliggare
• 2: Svängkranslager
• 3: Strömförsörjningssystem till telfer
• 4: Telferns åkverk
• 5: Rörligt manöverdon (tillval)
• 6: Telfer (lintelfer eller kättingtelfer)
• 7. Lastkrok
• 8: Hängmanöverdon
• 9: Konsol på utliggaren
• 10: Vägglager

Beskrivning
HB-kran enkelbana ESB

• 1: Bärande konstruktion
• 2: Telferbana
• 3: Telferns åkverk
• 4: Strömförsörjningssystem till telfer
• 5: Lastkrok
• 6: Telfer (kättingtelfer)

Beskrivning
HB-kran, enbalks kran EHB

• 1: Kranåkverk
• 2: Kranbana
• 3: Bärande konstruktion
• 4: Kranbalk
• 5: Telferns åkverk
• 6: Telfer (kättingtelfer)
• 7: Lastkrok
• 8: Strömförsörjningssystem till telfer

Beskrivning
telferbana med en skena

• 1: Telferbana
• 2: Telfer (lintelfer eller kättingtelfer)
• 3: Lyftblock och lastkrok
• 4: Hängmanöverdon

Beskrivning
lättportalkran

• 1: Huvudbalk
• 2: Telferns åkverk
• 3: Strömförsörjningssystem till telfer
• 4: Portalstöd
• 5: Åkverksbalk
• 6: Hängmanöverdon
• 7: Lastkrok
• 8: Telfer (kättingtelfer)

Beskrivning
solotelfer

• 1: Hus
• 2: Lyftblock och lastkrok
• 3: Hängmanöverdon
• 4. Kättingsamlare

Beskrivning
enbalkstelfer

• 1: Lyftväxel
• 2: Telferns åkverk
• 3: Telferns drivenhet
• 4: Telferram
• 5: Lyftblock och lastkrok
• 6: Lyftmotor

Beskrivning
sidmonterad telfer

• 1: Telferram
• 2: Lyftväxel
• 3: Lyftmotor
• 4: Lyftblock och lastkrok
• 5: Telferns åkverk

Beskrivning
tvåbalkstelfer

• 1: Lyftmotor
• 2: Lyftväxel
• 3: Telferram
• 4: Lyftblock och lastkrok
• 5: Telferns drivenhet
• 6: Åkverksbalk
• 7: Telferns åkverk

Beskrivning underhängande telfer

• 1: Telferns åkverk
• 2: Lyftväxel
• 3: Telferns drivenhet
• 4: Telferram
• 5: Lyftblock och lastkrok
• 6: Lyftmotor

Egenskaper

ABUS traverskran med en eller två balkar och den underhängande traverskranen:

• Kranarna är avsedda att användas för stora rörelser av laster i en hall eller i ett hallavsnitt.
• Kranen åker på en kranbana som är fäst i väggbalkar eller betongbalkar under halltaket eller på en separat bärande konstruktion.
• Kranarna är försedda med en lintelfer eller en kättingtelfer (med manuellt eller elektriskt åkverk HF-EF) som telfer.

Kontrolltraverskranen:

• Kranen är avsedd för stora rörelser av laster inom arbetsytan på en hallvägg.
• Kranen åker på en kranbana som är fäst i sidan av väggbalkar eller betongbalkar.
• Kranen är försedd med en lintelfer eller en kättingtelfer (med manuellt eller elektriskt åkverk HF-EF) som telfer.

Halvportalkranen:

• Kranen är avsedd för stora rörelser av laster inom arbetsytan på en hallvägg.
• Halvportalkranen kör på hallväggen med den övre åkverksbalken på en kranbana. Fram till mitten av hallen kör den med den undre åkverksbalken på industrihallens golv.
• Kranen har en lintelfer som telfer.

Svängkranen:

• Kranen är avsedd att användas för cirkelformade eller halvcirkelformade rörelser av laster inom arbetsområdet runt kranens pelare.
• Kranens pelare är fast förankrad på industrihallens golv eller på ett specialframtaget fundament.
• Kranen är försedd med en lintelfer eller en kättingtelfer (med manuellt eller elektriskt åkverk HF-EF) som telfer (beroende på typ).

Väggsvängkranen:

• Kranen är avsedd att användas för halvcirkelformade rörelser av laster inom arbetsområdet runt väggfästets pelare.
• Kranen är fast förankrad i hallväggen, på en väggbalk eller på en väggbalk i betong.
• Kranen är försedd med en lintelfer eller en kättingtelfer (med manuellt eller elektriskt åkverk HF-EF) som telfer (beroende på typ).

HB-kranen:

• Enbalkskranen EHB och tvåbalkskranen ZHB är avsedda för stora rörelser av lättare laster inom arbetsområdet.
• Enkelbanan ESB och dubbelbanan ZSB är avsedda för linjära rörelser av lättare laster.
• Kranarna hänger på HB-kranbanor som är fästa under halltaket eller på en separat bärande konstruktion.
• Kranen har en kättingtelfer som telfer.

Telferbana med skena:

• Kranen är avsedd för linjära rörelser av laster inom arbetsområdet.
• Telferbanan är fäst på hallväggen, på väggbalkar, på väggbalkar i betong eller på en separat bärande konstruktion.
• Kranen är försedd med en lintelfer eller en kättingtelfer (med manuellt eller elektriskt åkverk HF-EF) som telfer.

Lättportalkranen:

• Kranen är avsedd för förflyttning av lättare laster endast inom det direkta arbetsområdet.
• Kranen är icke-platsbunden och kan användas på ett flexibelt sätt i olika arbetsområden
• Kranen körs på fyra länkhjul som är fritt rörliga på ett jämnt underlag.
• Kranen har en kättingtelfer som telfer.

Solotelfern:

• Solotelfer för avsedd för stationär lyftning och sänkning av laster.
• Solotelfern är stationär och fäst till en motsvarande bärande konstruktion.

Enbalkstelfern:

• Lintelfern är avsedd att fungera som telfer på en traverskran.
• Lintelfern har ett åkverk som används för att föra telfern längs huvudbalkens underfläns.

Den sidmonterade telfern:

• Lintelfern är avsedd att fungera som sidomonterad telfer på en traverskran.
• Lintelfern har ett åkverk i två delar. Med den ena delen körs lintelfern längs telferskenan, som har monterats på sidan av huvudbalken. Lastkroken hänger ner på huvudbalkens sida, där telferskenan har monterats. På huvudbalkens andra sida griper telferåkverkets andra del under överflänsen.

Tvåbalkstelfern:

• Lintelfern är avsedd att fungera som telfer på en traverskran.
• Lintelfern har två åkverksbalkar med vilka telfern körs på huvudbalkens telferskena.

Underhängande telfer:

• Lintelfern är avsedd att fungera som telfer på en traverskran.
• Lintelfern har åkverk som används för att föra telfern längs huvudbalkens underfläns.

Tekniska data

Normala miljöförhållanden vid drift:

Användning under andra miljöförhållanden (t.ex. vid högre omgivningstemperaturer) är i många fall möjlig. För att avstämma de specifika förutsättningarna i hallen (t.ex. hur och hur länge värmen inverkar på kranen) står ABUS-service gärna till förfogande. Se ”ABUS-service”.

Beräknad livslängd

Kranens beräknade livslängd har beräknats till mellan 20 och 25 år.

Förvaring av kran

Om kranen inte ska monteras genast:

1. Torka bort ev. regnvatten.
2. Täck över olackerade ytor och öppningar med film som sätts fast med tejp.
3. Packa ur komponenter som svetsats in i film (t.ex. pelare och utliggare från svängkranen). Annars ansamlas kondensvatten i filmen.

1. Förvara olackerade metalldelar, lintelfrar, kättingtelfrar, elektriska komponenter och eltekniska komponenter torrt och dammfritt.
2. Förvara lackerade metalldelar torrt och dammfritt.

Kontroll efter längre förvaring

Om kranen ska monteras efter att den förvarats en längre tid:

1. Kontrollera alla komponenter optiskt. Komponenterna får inte vara smutsiga eller dammiga.
2. Kontrollera lacken. Lacken får inte falla av eller uppvisa sprickor.
3. Kontrollera metalldelarna. De får inte vara rostiga.
4. Kontrollera de elektriska komponenterna. De strömförande delarna (t.ex. hylsor, stift och klämmor) får inte vara oxiderade (t.ex. uppvisa missfärgningar eller ha en skrovlig yta).

Montering och anslutning

Gäller för alla som arbetar med kranen innan den tas i drift.

Den driftansvarige ska utse personal med rätt behörighet för idrifttagningen.

Exempel på behöriga personer:

• Personer som tillägnat sig omfattande kunskaper genom yrkesutbildning i maskinbyggnad och kranars elsystem.
• Personer med tillräcklig erfarenhet av drift, montering och underhåll av kranar
• Personer med omfattande kännedom om gällande relevanta tekniska regler, direktiv och säkerhetsföreskrifter.
• Personer som utbildats regelbundet av ABUS.

ABUS övertar inget ansvar för skador som orsakats av felaktigt utförd idrifttagning eller av idrifttagning som utförts av ej kvalificerad personal.

Rekommendation från ABUS: låt våra monteringsteam utföra idrifttagningen.

Säkerhetsanvisningar: före idrifttagningen

Observera följande säkerhetsanvisningar innan idrifttagning påbörjas:

Säkerhetsanvisningar: under idrifttagningen

Observera följande säkerhetsanvisningar under idrifttagningen:

Säkerhetsanvisningar: efter idrifttagningen

Observera följande säkerhetsanvisningar när idrifttagningen har avslutats:

Monteringsöversikt

För montering av ett helt kransystem:

1. Läs i alla medföljande produkthandböcker avsnitten ”Monteringsöversikt” resp. ”Kontroll av förhållandena på plats”.
2. Se till att korrekta förhållanden föreligger i hallen (montera t.ex. kranbanan om en traverskran används, bygg upp ett fundament om en svängkran används,…).
3. Beroende på de enskilda komponenterna, fastställ monteringens ordningsföljd.
4. Följ ordningsföljden i alla produkthandböcker i avsnittet ”Montering” och montera kranen på detta sätt.
5. Vid behov: skydda kranen från regn, snö, vind eller kyla. Se "Utrustning av kran för användning i icke-väderskyddade miljöer"
6. Anslut sedan kranen till strömförsörjningen. Se ”Ansluta kranen till elnätet”.
7. Utför slutligen testet före den första idrifttagningen. Se ”Besiktning före den första idrifttagningen”.

Utrustning av kran för användning i icke-väderskyddade miljöer

Endast på traverskranar

Kontinuerlig användning av kranen är endast tillåten i väderskyddade utrymmen. Det är möjligt att under kort tid använda utrustningen i icke-väderskyddade miljöer (utomhus, i regn, snö, kyla).

Om kranen ska köras under en längre tid eller permanent i miljöer som inte erbjuder något skydd mot vädret (utomhus, i regn, snö eller kyla), är modifieringar av kranen nödvändiga.

Vid blåst är inte heller användning under kort tid tillåten. Kranen måste modifieras om kranen ska användas vid blåst.

För miljöförhållanden, se ”Tekniska data”,

Montera skydd mot regn och snö

Regn och snö kan tränga in kranens i elektriska komponenter och orsaka störningar (t.ex. kortslutningar).

Regnskydd på kranens åkmotornRegnskydd i kontaktorskåpet

1. Montera regnskydd på kranens åkmotor.
2. Montera regnskydd på hela lintelfern.
3. Montera regnskydd på alla kontaktorskåp.

Montera vindlås

Kraftig blåst kan orsaka att kranen rör sig okontrollerat (även när kranen är avstängd).

Exempel för ett vindlås i kranbanans ände

• På kranar som enbart används utomhus: Efter att arbetet har avslutats måste kranen köras till och låsas vid ett viloläge (i slutet av kranbanan). Vid detta viloläge sitter även ett vindlås som säkrar kranen.
• På kranar som till viss del används utomhus: Om kranen körs in i hallen efter att arbetet avslutats behöver inget vindlås användas.

Montera vindmätningssystem

Detta avsnitt gäller bara om man kunnat fastställa att kranen endast kan användas säkert upp till en viss vindhastighet.

Vindsensor: för vindmätningssystem

Kranen måste vara utrustad med ett vindmätningssystem. Vindmätningssystemet varnar när en viss vindhastighet överskrids. Kranen måste då inom en föreskriven tid köras till viloläget (vid slutet av kranbanan).

Vid detta viloläge sitter även ett vindlås som säkrar kranen. Vindlåset kan alternativt vara utformat på ett sådant sätt att kranen kan säkras på valfri position.

Vindhastigheten till vilken kranen får användas och den maximala tiden som kranen måste kunna köra till viloläget på anges i kontrollboken.

Endast för kranar med radiostyrning: För att kunna flytta kranen till viloläge inom angiven tid måste sändaren förvaras på ett sådant sätt att den snabbt kan nås.

Ansluta kranen till elnätet

Endast på traverskran

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Kranens strömförsörjning börjar vid elnätets elcentral (8).
• Därifrån går en kabel (7) till kransystemets nätbrytare (1).

Nätbrytare är det bästa alternativet för att kunna stänga av hela kransystemet.

Nätbrytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag.

Nätbrytaren sitter oftast under strömförsörjningssystemet till kranen, t.ex. på hallväggen eller på en väggbalk eller en väggbalk i betong.

• Från nätbrytaren går matningskabeln (2) till elmatningen (3).
• Elmatningen förbinder matningskabeln med strömförsörjningssystemet till kranen (4) (oftast en strömskena).
• I strömförsörjningssystemet till kranen sitter en rörlig strömavtagare (5) som körs med kranen längs med kranbanan.
• Kranen ansluts med frånskiljaren (6) till kranens strömförsörjningssystem.

Denna frånskiljare kan användas för att stänga av en enskild kran. Frånskiljaren kan säkras så att den inte kan slås på av misstag.

Istället för en frånskiljare kan man även installera en en separat frånskiljande brytare (i form av en huvudbrytare) på kontaktorskåpet till kranen.

Funktionen hos frånskiljaren eller den frånskiljande brytaren kan uppfyllas även av en säkringsfrånskiljare. Säkringsfrånskiljaren sitter i kranstyrningen och kan säkras så att den inte kan slås på av misstag.

Endast på svängkranar

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Kranens strömförsörjning börjar vid elnätets elcentral (7).
• Därifrån går en kabel (6) till svängkranens pelarfot och leds in i pelaren (1) genom fundamentet.
• Kabeln går till kranens nätbrytare (5).

Nätbrytare är det bästa alternativet för att kunna stänga av hela kranen.

Nätbrytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag.

Nätbrytaren sitter i pelaren på en höjd som gör att den är lätt att komma åt.

• Från nätbrytaren går en kabel uppåt längs pelaren tills ända längst upp där den leds ut.
  På typ LS och LSX: Kabeln leds direkt ut ur pelaren.
  På typ VS: Kabeln går inuti pelaren fram till släpringen (3).
• På typ LS och LSX: Kabeln från pelaren ansluts direkt med strömförsörjningssystemet till telfern (4). Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

På typ VS: Från släpringen går kabeln antingen till kontaktorskåpet på utliggaren (2) och därifrån till strömförsörjningssystemet till telfern (4) eller direkt från släpringen till strömförsörjningssystemet till telfern. Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

Endast på väggsvängkran

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Kranens strömförsörjning börjar vid elnätets elcentral (6).
• Därifrån går en kabel (5) till kranens nätbrytare (4).

Nätbrytare är det bästa alternativet för att kunna stänga av hela kranen.

Nätbrytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag.

Nätbrytaren sitter oftast under kranen, t.ex. på hallväggen eller på en väggbalk eller en väggbalk i betong.

• Från nätbrytaren går matningskabeln (1) till kranen.
• På typ LW och LWX: Kabeln ansluts direkt med strömförsörjningssystemet till telfern (4). Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

På typ VW: Kabeln går antingen till kontaktorskåpet på utliggaren (2) och därifrån till strömförsörjningssystemet till telfern (4) eller direkt till strömförsörjningssystemet till telfern. Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

Endast på HB-kran enkelbana ESB och dubbelbana ZSB

Översikt: HB-kranens elektriska anslutning

• HB-kranens strömförsörjning börjar vid elnätets elcentral (6).
• Därifrån går en kabel (5) till HB-kransystemets nätbrytare (1).

Nätbrytare är det bästa alternativet för att kunna stänga av hela HB-kransystemet.

Nätbrytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag.

Nätbrytaren sitter oftast under strömförsörjningssystemet till HB-kranen, t.ex. på hallväggen eller på en väggbalk eller en väggbalk i betong.

• Från nätbrytaren går matningskabeln (2) till elmatningen (3).
• Där ansluts kabeln direkt med strömförsörjningssystemet till telfern (4). Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

Endast på HB-kran EHB och tvåbalkskran ZHB

Översikt: HB-kranens elektriska anslutning

• HB-kranens strömförsörjning börjar vid elnätets elcentral (8).
• Därifrån går en kabel (7) till HB-kransystemets nätbrytare (1).

Nätbrytare är det bästa alternativet för att kunna stänga av hela HB-kransystemet.

Nätbrytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag.

Nätbrytaren sitter oftast under strömförsörjningssystemet till HB-kranen, t.ex. på hallväggen eller på en väggbalk eller en väggbalk i betong.

• Från nätbrytaren går matningskabeln (2) till elmatningen (3).
• Elmatningen förbinder matningskabeln med strömförsörjningssystemet till kranen (4).
• Vid strömskena: I strömförsörjningssystemet till kranen sitter en rörlig strömavtagare (5) som körs med HB-kranen längs med HB-kranbanan.
  Vid traverskabel: Kabeln till kranens strömförsörjningssystem hänger i slingor vid HB-kranbana och dras med av HB-kranen.
• HB-kranen ansluts med kranens strömförsörjningssystem.

Består HB-krananläggningen av en enskild HB-kran ansluts kranens strömförsörjningssystem direkt med HB-kranen. Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

• Består HB-krananläggningen av flera HB-kranar sitter en frånskiljande brytare på kranen.

Med denna frånskiljande brytare kan man stänga av en enskild HB-kran. Den frånskiljande brytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag. Eventuellt finns det ytterligare ett hus med säkringar, beroende på styrning, med vilka kranen är säkrad.

Endast på lättportalkran

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Strömförsörjningen till kranen börjar vid en trefas-kopplingsdosa (4).
• Därifrån går en kabel med CEE-stickkontakt (3) till kranens frånskiljare (2).
• Därifrån går en kabel till kranens nätbrytare (1).

Nätbrytaren sitter på ett av portalstöden på kranen.

Endast på telferbana med en skena

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Kranens strömförsörjning börjar vid elnätets elcentral (3).
• Därifrån går en kabel (4) till kranens nätbrytare (5).

Nätbrytare är det bästa alternativet för att kunna stänga av hela kranen.

Nätbrytaren måste vara skyddad så att den inte kan slås på av misstag.

Nätbrytaren sitter oftast under kranen, t.ex. på hallväggen eller på en väggbalk eller en väggbalk i betong.

• Från nätbrytaren går matningskabeln (1) till kranen.
• Där ansluts kabeln med strömförsörjningssystemet till telfern (2).

Endast på solotelfer

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Strömförsörjningen för solotelfern tas fram enligt förutsättningarna i hallen.
• I kabeln (3) måste en huvudbrytare i form av en nätbrytare (2) eller en anslutning i form av en frånskiljare vara tillgänglig.

Bajonettkopplingen (1) på kättingtelfern kan inte säkras mot att oavsiktligt slås på och är därför inte lämplig som frånskiljare.

Endast på solo-lintelfer

Översikt: Kranens elektriska anslutning

• Strömförsörjningen för solo-lintelfern tas fram enligt förutsättningarna i hallen.
• Frånskiljaren (1) på lintelfern kan säkras så att den inte kan slås på av misstag.
• Dock rekommenderar vi ändå att en motsvarande huvudbrytare i form av en nätbrytare (2) installeras i kabeln (3).

Kontroll av lokalt elnät

1. Vid kranar utan förkopplad transformator: Jämför kranens driftspänning och nätspänning med det lokala elnätet.

Driftspänning och nätfrekvens återfinns på kranens typskyltar och i kontrollboken.

Driftspänning och nätspänning samt nätfrekvens måste stämma överens med varandra.

1. För kranar med serietransformator: Nätspänningen på det lokala elnätet måste omvandlas till kranens driftspänning med hjälp av en serietransformator.

Jämför driftspänningen och nätfrekvensen på ingången till den förkopplade transformatorn med nätspänningen och nätfrekvensen på det lokala elnätet.

Anslutning av kran

1. Lägg ut kablar, installera nätbrytare och anslut kranen.

Kontroll av roterande fält

Kranen får endast drivas med ett 3-fas-elnät med högerroterande fält.

1. Lås upp nödstoppsknappen.
2. Tryck ner lyftknappen till hälften.

• Lastkroken måste köras långsamt uppåt eller vara still (när nödlägesbrytaren redan har körts uppåt).

Lastkroken körs i stället nedåt.

• Faserna i elnätet är omvända.

1. Åtgärda de omvända faserna.

Åtgärda efter möjlighet faserna på det ställe där de tidigare omvändes. Omvänd endast i undantagsfall faserna direkt vid strömtillförseln.

Kontrollera jordledaren

Alla komponenter i kranen är anslutna till skyddsledaren i det lokala elnätet. Dessa anslutningar görs av stickproppsanslutningar, kabelskor och liknande.

För alla skyddsjordanslutningar som görs under monteringen av kranen:

1. Utför en visuell inspektion.

Skyddsledarna måste vara kontinuerliga och korrekt anslutna.

Exempel på skyddsledaranslutningar:

Säkerställa elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)

I princip all elektrisk utrustning och alla elektriska kablar alstrar elektromagnetiska fält. Dessa fält kan påverka annan utrustning på ett negativt sätt och framkalla felaktiga funktioner. För att kunna förhindra sådana störningar i så stor utrusträckning som möjligt måste vissa grundläggande förutsättningar beaktas.

Vi elektriska arbeten på kranen:

För att kranen ska kunna arbeta utan störningar måste alla elektriska komponenter och alla anslutningskablar vara korrekt anslutna.

Observera bl.a. följande punkter gällande detta:

• Dra inte signalkablar tillsammans med strömförande kablar.
• På frekvensomriktare: dra in anlutningskablar för bromsmotstånd och anslutningskablar för motorer genom kabelförskruvningar in i kontaktorskåpet och dra dem rakt till frekvensomriktaren.
• Lägg ut skärmar för skärmade kablar med mycket utrymma och jorda.
• Vrid, fläta eller löd inte skärmarna. Använd istället det medföljande installationsmaterialet.
• Jorda kabelledare som inte används i kontaktorskåpet.

Besiktning före den första idrifttagningen

Innan kranen tas i drift måste en besiktning före den första idrifttagningen genomföras. Den driftansvarige ansvarar för denna besiktning före den första idrifttagningen.

Krav på besiktningsmannen

Driftsansvarige för kranen ansvarar för val och korrekt kvalifikation för besiktningsmannen.

Exempel på behöriga personer:

• Personer som tillägnat sig omfattande kunskaper genom yrkesutbildning i maskinbyggnad och kranars elsystem.
• Personer med tillräcklig erfarenhet av drift, montering och underhåll av kranar
• Personer med omfattande kännedom om gällande relevanta tekniska regler, direktiv och säkerhetsföreskrifter.
• Personer som utbildats regelbundet av ABUS.

Översikt: besiktning av kranen

Den behöriga besiktningsmannen, som provar kranen, ansvarar både för typ av besiktning och besiktningens omfattning.

Punkterna som ska kontrolleras i följande lista ger en allmän översikt omfånget till kontrollen av ABUS-kranar. Beroende på typ är inte alla komponenter tillgängliga på kranen.

Avgörandet om kranen befinner sig i ett felfritt tillstånd åvilar endast besiktningsmannen. Om brister upptäcks, måste dessa åtgärdas. Besiktningsmannen avgör om kranen måste kontrolleras på nytt igen efter åtgärdandet.

Om gällande lokala eller nationella bestämmelser föreskriver ytterligare besiktningar, ska även dessa genomföras.

Besiktningsmannen besiktigar den kranen. Besiktningsmannen ska måste då också se till att ingen utsätts för faror som kan undvikas.

Kontrollera minst följande punkter:

1. Kontrollera det allmänna skicket. Kransystemets komponenter får inte vara skadade, uppvisa rost eller på annat sätt uppvisa farliga materialförändringar.
2. Kontrollera skicket på den bärande konstruktionen. Konstruktionen får inte vara skadad.
3. Kontrollera att kranen har monterats och anslutits på ett korrekt sätt. Kranen måste vara monterad och ansluten enligt denna och övriga produkthandböcker.
4. Kontrollera lyftverk, telferns drivenhet och kranens drivenhet. Dessa måste fungera helt utan problem. För problem vid påslagning, se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.
5. Kontrollera bromsarna i lyftverk, telferns drivenhet och kranens drivenhet. Dessa måste fungera helt utan problem. För problem vid påslagning, se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.
6. Kontrollera lyftlägesbrytare (kopplingspunkterna för säkerhetsgränsbrytaren och nödgränslägesbrytare). Lyftanordningen måste stängas av vid de motsvarande kopplingspunkterna.
7. Om installerad: Kontrollera driftgränsbrytaren. Lyftanordningen måste stängas av vid de motsvarande kopplingspunkterna.
8. Kontrollera gränslägesbrytaren. Krandrivenheterna och telferdrivenheterna måste stängas av vid de motsvarande kopplingspunkterna.
9. Kontrollera skruvar. Alla skruvar måste vara ordentligt åtdragna och säkrade. Skruva i andra fall fast och säkra skruvarna med motsvarande åtdragningsmoment.
10. Om installerade: Kontrollera varningsanordningarna. Dessa måste fungera som avsett.

1. Kontrollera överlastskyddet (t.ex. LIS lastmätningssystem eller slirkoppling). Det måste fungera som avsett.
2. Kontrollera alla övriga säkerhetsanordningar på kranen. Dessa måste fungera som avsett.
3. Om installerat: Kontrollera skicket på vindlåset. Detta måste fungera som avsett.
4. Kontrollera skyltarna. Skyltarna på kranen måste vara på plats och lätt kunna läsas. Om inte, byt ut skyltarna.
5. Genomför statisk besiktning av maximal lyftkapacitet.

Genomför en besiktning med en testlast som är 1,25 gånger så hög som kranens maximala lyftkapacitet.

1. Genomför dynamisk besiktning av maximal lyftkapacitet.

Genomför en besiktning med en testlast som är 1,1 gånger så hög som kranens maximala lyftkapacitet.

1. Endast vid behov: Genomför ytterligare landsspecifika kontroller.
2. Endast inom EU: Kontrollera om en försäkran om överensstämmelse resp. försäkran om inbyggnad föreligger.

Kontrollera kontrollboken

Även i de länder där ingen kontrollbok behövs enligt lag rekommenderar vi att besiktningen dokumenteras i kontrollboken.

1. Kontrollera kontrollboken:

• Kontrollboken måste finnas på plats
• Alla personer som arbetar med eller vid kranen måste lätt kunna komma åt kontrollboken.
• Vem som har tillgång till kranen måste beskrivas tydligt.
• Alla genomförda besiktningar (t.ex. besiktning före den första idrifttagningen, återkommande besiktningar, besiktningar av kranbanan, …) måste vara dokumenterade.

Dokumentera besiktning före den första idrifttagningen

Även i de länder där ingen kontrollbok behövs enligt lag rekommenderar vi att besiktningen dokumenteras i kontrollboken.

Kranens kontrollbok

1. Dokumentera resultatet från hela besiktningen i kontrollboken:

• Besiktningens typ och omfång
• Punkter som fortfarande måste genomföras vid besiktningen
• Fastställda brister och fel
• Bedömning om kranen får fortsätta att användas
• Beslut om en efterkontroll är nödvändig.

Kontrollboken och kranens hela produkthandbok måste vara lätt att komma åt för alla personer som arbetar med eller vid kranen.

1. Märk den återkommande besiktningen som utförts väl synlig från utsidan, t ex med ett kontrollmärke.

Urdrifttagande

Om kranen ska tas ur drift för en längre tid:

1. Stäng av kranen. Se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.
2. Säkra nätbrytaren så att den inte kan slås på igen av misstag.

Demontering

Om kranen ska demonteras:

ABUS rekommenderar att demonteringen utförs av driftsättningspersonalen som redan har utfört den första driftsättningen. Se ”Montering och anslutning”.

1. Demontera kranen i omvänd ordningsföljd i jämförelse med instruktionerna i kapitlet ”Idrifttagning” i alla produkthandböcker.
2. Avfallshantera HV-skruvar, HV-muttrar och självlåsande muttrar. Dessa får enbart användas en gång.

Montera kranen på nytt

Om en demonterad kran ska monteras på nytt:

ABUS rekommenderar att idrifttagningspersonalen som redan har utfört den första idrifttagningen utför återmonteringen. Se ”Montering och anslutning”.

1. Montera kranen enligt instruktionerna i kapitlet ”Idrifttagning” i samtliga produkthandböcker.
2. Använd alltid nya HV-skruvar, nya HV-muttrar och nya självlåsande muttrar.
3. Efter återmontering krävs även ett nytt test innan den första uppstarten. Se ”Besiktning före den första idrifttagningen”.

Besiktning

Gäller för alla som besiktigar och godkänner kranen i enlighet med gällande bestämmelser för arbetssäkerhet

För att säkerställa driftsäkerheten måste kranen besiktigas regelbundet. Den driftansvarige ansvarar för att denna återkommande besiktning genomförs.

Först

Besiktningsintervall

Den återkommande besiktningen ska genomföras minst en gång om året.

Under vissa förutsättningar behöver den återkommande besiktningen genomföras oftare. Till exempel:

• Vid ofta förekommande arbete med max. lyftkapacitet.
• Vid flerskiftsarbete.
• Vid ofta förekommande användning.
• Användning i dammig eller aggressiv miljö.

Den driftansvarige ansvarar för att driftförhållandena kontrolleras och passande besiktningsintervall bestäms. ABUS står gärna till förfogande för rådgivning.

Krav på besiktningsmannen

Driftsansvarige för kranen ansvarar för val och korrekt kvalifikation för besiktningsmannen.

Exempel på behöriga personer:

• Personer som tillägnat sig omfattande kunskaper genom yrkesutbildning i maskinbyggnad och kranars elsystem.
• Personer med tillräcklig erfarenhet av drift, montering och underhåll av kranar
• Personer med omfattande kännedom om gällande relevanta tekniska regler, direktiv och säkerhetsföreskrifter.
• Personer som utbildats regelbundet av ABUS.

Underhåll efter den periodiska inspektionen

Det återkommande testet utförs i många länder på grund av nationella specifikationer och speciella egenskaper som måste följas i enlighet med detta.

Dessutom ligger den återkommande besiktningen även till grund för underhållsarbeten på kranen, som anges av ABUS i egenskap av tillverkare.

Följaktligen, om defekter, slitage eller liknande punkter upptäcks under den periodiska inspektionen, är detta en anledning till lämpligt underhållsarbete.

På grund av detta krav kan det också vara meningsfullt att justera testintervallen (se ”Först”) av de särskilt belastade komponenterna måste också kontrolleras (se ”Besiktning av särskilt hårt belastade komponenter”).

Därför måste den periodiska inspektionen som tillverkarspecifikation utföras av operatören även om nationella specifikationer kräver inga eller mindre omfattande periodiska inspektioner.

Besiktningens omfattning

Den behöriga besiktningsmannen, som provar kranen, ansvarar både för typ av besiktning och besiktningens omfattning.

Översikt: besiktning av kranen

Punkterna som ska kontrolleras i följande lista ger en allmän översikt omfånget till kontrollen av ABUS-kranar. Beroende på typ är inte alla komponenter tillgängliga på kranen.

Avgörandet om kranen befinner sig i ett felfritt tillstånd åvilar endast besiktningsmannen. Om brister upptäcks, måste dessa åtgärdas. Besiktningsmannen avgör om kranen måste kontrolleras på nytt igen efter åtgärdandet.

Om gällande lokala eller nationella bestämmelser föreskriver ytterligare besiktningar, ska även dessa genomföras.

Allmän översikt över de punkter som ska kontrolleras:

1. Kontrollera det allmänna skicket. Kransystemets komponenter får inte vara skadade, uppvisa rost eller på annat sätt uppvisa farliga materialförändringar.
2. Kontrollera skicket på den bärande konstruktionen. Konstruktionen får inte vara skadad.
3. Kontrollera att kranen har monterats och anslutits på ett korrekt sätt. Kranen måste vara monterad och ansluten enligt denna och övriga produkthandböcker.
4. Kontrollera lyftverk, telferns drivenhet och kranens drivenhet. Dessa måste fungera helt utan problem. För problem vid påslagning, se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.
5. Kontrollera bromsarna i lyftverk, telferns drivenhet och kranens drivenhet. Dessa måste fungera helt utan problem. För problem vid påslagning, se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.

1. Kontrollera lyftlägesbrytare (kopplingspunkterna för säkerhetsgränsbrytaren och nödgränslägesbrytare). Lyftanordningen måste stängas av vid de motsvarande kopplingspunkterna.
2. Om installerad: Kontrollera driftgränsbrytaren. Lyftanordningen måste stängas av vid de motsvarande kopplingspunkterna.
3. Kontrollera gränslägesbrytaren. Krandrivenheterna och telferdrivenheterna måste stängas av vid de motsvarande kopplingspunkterna.
4. Kontrollera skruvar. Alla skruvar måste vara ordentligt åtdragna och säkrade. Skruva i andra fall fast och säkra skruvarna med motsvarande åtdragningsmoment.
5. Om installerade: Kontrollera varningsanordningarna. Dessa måste fungera som avsett.
6. Kontrollera överlastskyddet (t.ex. LIS lastmätningssystem eller slirkoppling). Det måste fungera som avsett.
7. Kontrollera alla övriga säkerhetsanordningar på kranen. Dessa måste fungera som avsett.
8. Om installerat: Kontrollera skicket på vindlåset. Detta måste fungera som avsett.
9. Kontrollera skyltarna. Skyltarna på kranen måste vara på plats och lätt kunna läsas. Om inte, byt ut skyltarna.
10. Kontrollera svetsar. Dessa får inte uppvisa sprickor eller vara trasiga.
11. Kontrollera lackens skick. Lacken får inte vara avskrapad eller falla av. Avlägsna vid behov lacken och lackera om på nytt.
12. Kontroller lastkroken. Se ”Kontroll av lastkroken”.
13. Kontrollera tätheten i lyftverk, telferns drivenheter och kranens drivenheter. Drivningarna får inte uppvisa sprickor eller utanpåliggande spår avsmörjmedel som trängt ut.
14. Kontrollera luftspalten och bromsbeläggets tjocklek hos bromsarna i lyftverk, telferns drivenheter och kranens drivenheter. Lutspaltens bredd måste överensstämma med måttet i motsvarande produkthandbok. Bromsbelägget tjocklek måste överensstämma med min.-specifikationerna i respektive produkthandbok. Ställ annars in luftspalten och byt om möjligt ut bromsrotorn med bromsbelägg eller fläktbladet med bromsbelägg.

Om luftspaltens bredd fortfarande ligger inom det tillåtna intervallet, men baserat på användningsbeteendet, kan man anta att luftspalten är större än vad som är tillåtet inför nästa test: Justera bromsen därefter nu eller byt ut bromsrotorn med bromsbelägg eller fläktblad med bromsbelägg.

1. Vid behov: Kontrollera lyftkapaciteten.

Kontrollera lyftkapaciteten med en testlast vars vikt ligger nära kranens maximala lyftkapacitet.

1. Kontrollera smörjningen av alla rörliga delar. Se ”Smörjmedel”.
2. Om sådan finns: kontrollera strömskenan. Se ”Kontrollera strömskenan”.

1. Kontrollera kontrollboken. Se ”Kontrollera kontrollboken”.
2. Bestäm den förbrukade delen av den teoretiska livslängden. Se ”Kontrollera återstående livslängd”.
3. Endast vid behov: Genomför ytterligare landsspecifika kontroller.
4. Dokumentera besiktningen. Se ”Dokumentera besiktning”.

Även i de länder där ingen kontrollbok behövs enligt lag rekommenderar vi att besiktningen dokumenteras i kontrollboken.

Kontroll av lastkroken

Endast på kättingtelfer

1. Mät lastkrokens kroköppning ‚e’.
2. Mät lastkrokens godstjocklek ”f”.
3. Uppmätta värden får inte vara högre eller lägre än värdena i tabellen.

Lastkrokens storlek	Lastkrokens konstruktion	Max. kroköppning ”e” [mm]	Min. godstjocklek ”f” [mm]	Material
012	Separat	26,4	18,1	STE 355
025	Separat	30,8	22,8	STE 355
05	Separat	37,5	29,5	34 CrMo 4
1	Separat	44,0	38,0	34 CrMo 4
1,6	Separat	49,5	45,6	34 CrMo 4

1. Om lastkrokens öppning är större än tillåtet eller om godstjockleken är lägre än tillåtet ska lastkroken bytas ut.
2. Om lastkroken är deformerad (även om måtten ovan fortfarande inte har överskridits): Genomför en kontroll beträffande ytsprickor.

Endast på lintelfer

Kontrollera lättrörligheten

Krok-tvärstycke

1. Vrid lastkroken fram och tillbaka.

Lastkroken måste vara lättrörlig och fritt vridbar.

1. Sväng lastkroken fram och tillbaka på traversen för lastkroken.

Krok-tvärstycket måste kunna svängas fritt.

1. Om lastkroken inte längre är lättrörlig eller kan vridas fritt eller svängas, måste den repareras.

Vid behov hjälper ABUS-service gärna till. Se ”ABUS-service”.

Kontrollera sidoplåten på lyftblocket

Sidoplåt

1. Kontrollera sidoplåtarna. De får inte ha några sprickor, deformeringar eller andra skador.
2. Om sidoplåtarna är deformerade eller är skadade på annat sätt, ska de bytas ut.

Mät deformering och slitage på lastkroken

1. Mät avståndet ”y” mellan de båda instansande märkningarna i lastkroken.
2. Läs av bör-avståndet för ”y” i kontrollboken eller ev. på lastkroken.

Det uppmätta avståndet ”y” får inte vara större än 1,1 x börvärdesavståndet ”y”.

Vid dubbla krokar mäts avstånden 'y1' och 'y2' från märket på spetsen av lastkroken till märket på axeln och så jämförs de separat.

1. Mät lastkrokens godstjocklek ”f”.
2. Jämför det uppmätta värdet med värdet i tabellen.

Den uppmätta godstjockleken ”f” får inte vara mindre än värdet i tabellen. I tabellen anges minimal godstjocklek.

Lastkrokens storlek	Lastkrokens konstruktion	Min. godstjocklek ”f” [mm]
1	Enkelkrok	38
1,6	Enkelkrok	45,6
2,5	Dubbelkrok	47,5
2,5	Enkelkrok	55,1
4	Dubbelkrok	57
4	Enkelkrok	63,7
6	Dubbelkrok	71,3
6	Enkelkrok	80,8
8	Dubbelkrok	80,8
8	Enkelkrok	90,3
10	Dubbelkrok	90,3
10	Enkelkrok	100,7
12	Dubbelkrok	100,7
12	Enkelkrok	112,1
16	Dubbelkrok	112,1
16	Enkelkrok	125,4
20	Dubbelkrok	125,4
20	Enkelkrok	142,5
25	Dubbelkrok	142,5
25	Enkelkrok	161,5
32	Dubbelkrok	161,5
32	Enkelkrok	180,5
40	Dubbelkrok	180,5
40	Enkelkrok	201,4

1. Om lastkrokens öppning är större än tillåtet eller om godstjockleken är lägre än tillåtet ska lastkroken bytas ut.

Gör inga reparationssvetsningar (t.ex. uppdragssvetsning) på lastkroken eller krokmuttern.

1. Kontrollera slitageytorna i krokbasen. De måste övergå flytande till angränsande ytor. De får inte uppvisa vassa räfflor och kanter eller andra ytdefekter.
2. Kontrollera kanterna. Krokens sidokanter får inte ha några utåtstickande grader eller liknande ytdefekter.
3. Om slitytorna eller sidokanterna har skarpa spår eller kanter kan dessa jämnas ut (t.ex. filas). Ovanstående gränsvärden för godstjocklek måste också beaktas efter utjämningen.

Kontrollera lastkrokens yta

1. Kontrollera lastkrokens yta. Den får inte uppvisa defekter, sprickor eller korrosion.
2. Om lastkrokens yta uppvisar defekter, om än mycket små, måste man demontera lastkroken och kontrollera krokskaftets yta. Den får inte uppvisa defekter, sprickor eller korrosion.

Kontrollera krokmutterns vridsäkring

På lastkrok med vridsäkring genom spännhylsa:

Krokmutter

1. Tippa lastkroken tills att vridsäkringen är väl synlig.
2. Kontrollera vridsäkringen. Spännstiftet måste sitta på plats, det får inte vara skadat eller brutet och ska sitta stabilt.
3. Om spännstiftet saknas eller är skadat måste det bytas ut.

För lastkrokar med vridsäkring genom låsbleck

Låsbleck

1. Tippa lastkroken tills att vridsäkringen är väl synlig.
2. Kontrollera vridsäkringen. Låsblecket måste sitta på plats, får inte vara skadat och ska sitta stabilt.
3. Om låsblecket saknas eller är skadat måste det bytas ut.

Kontrollera krokspärren

1. Kontrollera krokspärren. Den ska sitta på plats, fungera och vara lättrörlig, och får inte vara deformerad eller skadad på annat sätt.
2. Om krokspärren saknas, är skadad eller inte fungerar korrekt måste den bytas ut.

Kontrollera strömskenan

Kontroll av linan

Endast på lintelfer

1. Kontrollera hela linan med avseende på skador. De skador som visas här eller liknande skador får inte synas på linan.

Exempel på skador:

Linans struktur har öppnats. Linans inre kardlar är synliga.

Det har bildats slingor på linan.

Linan är böjd. Detta har uppstått på grund av yttre påverkan på linan.

Linan är tillplattad på ett ställe. Detta beror på att linan har klämts.

En kink har bildats på linan. Denna uppstår på grund av att linan har lindats upp för snabbt.

Linan har en korkskruvsliknande deformering.

1. Kontrollera hela linan med avseende på trådbrott. Linan får inte uppvisa fler trådbrott över en längd på 6 x lindiameter eller 30 x lindiameter än vad som anges i ABUS-certifikat för linor i produkthandboken.

Exempel på trådbrott:

Flera trådbrott. Trådbrott är spår på normalt slitage av linan. De uppstår när linan böjs på grund av att den belastas på linskivorna.

Trådbrott med utskjutande tråd.

1. Om de skador som visas här eller liknande skador syns på linan, lägg linan åt sidan och lägg dit en ny lina.
2. Om linan uppvisar trådbrott men fortfarande ligger under vad som är tillåtet, förkorta tiden till nästa besiktningen.
3. Om linan uppvisar fler linbrott än tillåtet, lägg linan åt sidan och lägg dit en ny lina.

Kontrollera kättingen

Endast på kättingtelfer

1. Kontrollera kättingens skick (smörjning, korrosion, ytskador) och kontrollera slitage på kedjan (kedjans längd över 11 kättinglänkar). Se produkthandbok Kättingtelfer.

Exempel på skador:

Kättinglänken är mycket sliten.

Kättinglänken har mekaniska skador.

Underlag för fastställande av återstående livslängd

För att förhindra olyckor orsakade av slitage och föråldring, se alltid till att lyftanordningen arbetar inom en säker driftperiod.

Faktisk brukstid (S) och teoretisk brukstid (D)

Lyftanordningen arbetar inom en säker driftperiod när den faktiska lyftanordningens brukstid (S) är kortare än den teoretiska brukstiden (D).

Den teoretiska brukstiden (D) tas fram och fastställs av ABUS enligt allmänt accepterade tekniska rön. Den teoretiska brukstiden anges i fullasttimmar. En fullasttimme innebär att lyftanordningen beräkningsmässigt har arbetat en timme med maximal lyftkapacitet.

Lyftanordningens faktiska brukstid (S) måste fastställas av den driftansvarige. Värdet fastställs med hjälp av drifttimmar, lastkollektiv och ytterligare faktorer.

Lastkollektiv

För att kunna ta med de faser i lyftanordningens drift där lyftanordningen inte belastas med maximal lyftkapacitet utan bara lyfter lättare laster, finns det fyra olika lastkollektiv (Km). Lastkollektivet (Km) är en matematisk faktor. Den anger hur kraftig belastningen på lyftanordningen faktiskt är.

Det finns fyra lastkollektiv

• Lätt (Km = 0,5)
• Medel (Km = 0,5 till 0,63)
• Tungt (Km = 0,63 till 0,8)
• Mycket tungt (Km = 0,8 till 1,0)

I ett lätt lastkollektiv kör lyftanordningen till exempel ofta med tomma lastkrokar och transporterar lätta laster (i förhållande till sin maximala lyftkapacitet). I ett mycket tungt lastkollektiv kör lyftanordningen sällan med tomma lyftkrokar och transporterar nästan alltid laster med maximal lyftkapacitet.

Lastkollektivet anger därför i vilken utsträckning lyften utsätts för sin maximala lastkapacitet eller endast i mindre utsträckning.

Exempel:

Bara undantagsvis maximal belastningI övrigt mycket låg belastning

Bara undantagsvis maximal belastningI övrigt låg belastning

I övrigt medelhög belastning

I övrigt hög belastning

Kontrollera återstående livslängd

Minst en gång per år måste den faktiska brukstiden (S) dokumenteras inom ramen för en återkommande besiktning.

Under den återkommande besiktningen kontrolleras fortlöpande den återstående livslängden. Vid besiktningen fastställs om den faktiska brukstiden (S) fortfarande är mindre än den teoretiska brukstiden (D).

Är den återstående livslängden mycket kort eller noll får lyftanordningen inte användas längre. I detta fall måste ABUS i sin roll som tillverkare först genomföra en grundöversyn av hela lyftanordningen.

Fastställa återstående livslängd

1. Mer information om hur det går till att fastställa återstående livslängd finns i FEM 9.755.

Översikt:

1. Läs av klassificeringen enligt FEM för lyftverket på typskylten.
2. Läs av motsvarande teoretisk brukstid D i tabellen.

1. Fastställ faktisk brukstid.

Gör detta med hjälp av ett lastkollektivminne, med hjälp av den dokumenterade användningen, med en drifttidsräknare eller genom uppskattning.

1. Jämför teoretisk brukstid (D) med faktisk brukstid (S).
2. Dokumentera lyftanordningens fastställda återstående livslängd i kontrollboken.
3. Om lyftanordningens teoretiska brukstid har uppnåtts: ta lyftanordningen ur drift och låt ABUS genomföra en grundöversyn.

Kontrollera kontrollboken

Även i de länder där ingen kontrollbok behövs enligt lag rekommenderar vi att besiktningen dokumenteras i kontrollboken.

1. Kontrollera kontrollboken:

• Kontrollboken måste finnas på plats
• Alla personer som arbetar med eller vid kranen måste lätt kunna komma åt kontrollboken.
• Vem som har tillgång till kranen måste beskrivas tydligt.
• Alla genomförda besiktningar (t.ex. besiktning före den första idrifttagningen, återkommande besiktningar, besiktningar av kranbanan, …) måste vara dokumenterade.

Dokumentera besiktning

Även i de länder där ingen kontrollbok behövs enligt lag rekommenderar vi att besiktningen dokumenteras i kontrollboken.

Kranens kontrollbok

1. Dokumentera resultatet från hela besiktningen i kontrollboken:

• Besiktningens typ och omfång
• Punkter som fortfarande måste genomföras vid besiktningen
• Fastställda brister och fel
• Bedömning om kranen får fortsätta att användas
• Beslut om en efterkontroll är nödvändig.

Kontrollboken och kranens hela produkthandbok måste vara lätt att komma åt för alla personer som arbetar med eller vid kranen.

1. Märk den återkommande besiktningen som utförts väl synlig från utsidan, t ex med ett kontrollmärke.

Besiktning efter betydande modifieringar

Om flera omfattande ändringar har utförts på kranen måste en besiktning utföras.

Denna kontroll är identisk med kontrollen före den första igångsättningen. Se ”Besiktning före den första idrifttagningen”.

Besiktningen behöver enbart utföras på de delar av kranen som har modifierats betydligt.

Exempel på betydande modifieringar:

• Modifiering av elanslutningen
• Byte av telfrar
• Ombyggnad eller förändring av drivenheter eller lyftverk
• Höjning av maximal lyftkapacitet hos ett kransystem
• Förlängning av en kranbana
• Om en kran har flyttat till en annan kranbana
• Svetsning på bärande komponenter
• Konstruktiva modifieringar på den bärande konstruktionen
• Modifiering av delar till den bärande konstruktionen. Till dessa hör bland annat kranbanan, konsolerna, takreglarna, väggbalkarna, takbalkarna i betong och vägbalkarna i betong.
• Om kransystemets driftförhållanden ändras i förhållande till klassificeringen enligt FEM.
• Vid byte till en annan styrning (t.ex. radiostyrning).
• Om driftsättet ändras gällande löptidsintervall och lastkollektiv (t.ex. omställning från arbete i ett skift till flerskiftsarbete).

Besiktning av särskilt hårt belastade komponenter

Vid användning av kranen kan situationer uppstå då vissa komponenter belastas hårdare än väntat.

På grund av detta kan en typ av skador uppstå som inte upptäcks under de återkommande besiktningarna som äger rum under tidigare fastställda besiktningsintervaller.

Dessa komponenter måste också kunna garanteras fungera på ett säkert sätt.

Av denna anledning måste eventuellt enskilda krankomponenter eller hela komponentgrupper kontrolleras särskilt ofta. Dessa extra besiktningar måste dessutom, förutom den återkommande besiktningen, genomföras regelbundet med kortare intervaller.

Exempel:

• Vid riskbedömningen har det framkommit att vissa komponenter (t.ex. bromsar eller linor) är särskilt utsatta för hög belastning.

Exempel: På en livsmedelsanläggning får linan av hygieniska skäl inte smörjas. Vid riskbedömningen framkommer det tydligt att denna lina är särskilt utsatt för hög belastning. Linan måste kontrolleras oftare än vid enbart den återkommande besiktningen.

• Om en komponent går sönder upprepade gånger är detta ett tecken på att den är utsatt för hög belastning.

Exempel: På en kran gick uppvisade ett bromsbelägg kraftigt slitage trots att det nyligen hade bytts. Bromsbelägget måste kontrolleras oftare än vid enbart den återkommande besiktningen.

• Driftvillkoren ändrades och det är inte känt om dessa driftvillkor innebär att kranen belastas mer än förut.

Exempel: Kranen används för ett nytt arbetsförlopp. Kranens bärande komponenter, framförallt linan, måste kontrolleras oftare än enbart vid den återkommande besiktningen. Detta måste utföras tills skador som kan härledas till de nya driftvillkoren kan uteslutas.

• Vid ett tillbud belastades kranen extra mycket.

Exempel: En last fångades av misstag upp med kranen. Kranens bärande komponenter, framförallt linan, måste kontrolleras oftare än enbart vid den återkommande besiktningen. Detta måste utföras tills skador kan uteslutas.

Den driftsansvarige ansvarar för komponenter som är särskilt utsatta för hög belastning. Den driftansvarige fastlägger dessutom besiktningsintervallen inom vilka de särskilt utsatta komponenterna ska kontrolleras. Dessa besiktningsintervall kan vara betydligt kortare än intervallet för den återkommande besiktningen.

Vid behov hjälper ABUS-service gärna till. Se ”ABUS-service”.

Driftsansvarige för kranen ansvarar för val och korrekt kvalifikation för besiktningsmannen. För mer information om behörighet, se ”Besiktning före den första idrifttagningen”.

Översiktsritning

Denna översiktsplan listar tester som måste utföras på kranen med olika intervall.

Denna översiktsplan är en sammanfattning av informationen från olika kapitel och olika produkthandböcker.

Information om de arbeten som ska genomföras finns på följande ställen:

• Arbeten som måste utföras varje dag (dessa är huvudsakligen funktionstester) utförs vanligtvis av kranföraren innan arbetet påbörjas.

Detta arbete finns därför listat i alla produkthandböcker i kapitlet "Drift" i avsnittet "Kontrollera innan arbetet påbörjas och slå på" och i produkthandboken "ABUS-kranens drift".

• Arbete som utförs vid en återkommande besiktning, utförs enligt de nationella föreskrifterna, till exempel av ABUS-service, av egen underhållspersonal, specialserviceföretag eller specialbesiktningsföretag.

Detta arbete listas därför i denna och alla andra produkthandböcker i avsnittet ”Kontroll”. Se ”Besiktningens omfattning”.

• Smörjmedelsbyten som måste utföras vid en allmän översyn, en återkommande besiktning eller i annan rytm utförs till exempel av ABUS-service, av vår egen underhållspersonal eller av särskilda serviceföretag.

Därför finns detta arbete beskrivet i denna och i alla andra produkthandböcker i kapitlet "Smörjmedel“.

Underhåll

Gäller för alla som underhåller, reparerar eller bygger om kranen.

Den driftansvarige ska utse personal med rätt behörighet för underhållet.

Exempel på behöriga personer:

• Personer som tillägnat sig omfattande kunskaper genom yrkesutbildning i maskinbyggnad och kranars elsystem.
• Personer med tillräcklig erfarenhet av drift, montering och underhåll av kranar
• Personer med omfattande kännedom om gällande relevanta tekniska regler, direktiv och säkerhetsföreskrifter.
• Personer som utbildats regelbundet av ABUS.

ABUS övertar inget ansvar för skador som orsakats av felaktigt utfört underhåll eller av underhåll som utförts av ej kvalificerad personal.

Rekommendation från ABUS: Låt ABUS-service utföra underhållet.

Använd endast ABUS originalreservdelar. Annars upphör garantin att gälla.

Stänga av kranen

Före alla arbeten på kranen:

1. Stäng av kranen.

Annars är alla kranens delar spänningsförda.

Dessutom kan det hända att en andra person av misstag använder kranen och att personer eller föremål därigenom skadas av kranen eller att lyftplattformarna välts omkull.

Om kranen måste vara påslagen för underhållsarbetet (t.ex. vid byte av lina):

1. Använd andra åtgärder för att säkerställa att risken för elstötar minskar och att andra personer inte kan använda kranen av misstag.

Stänga av kranen på nätbrytaren

Nätbrytare

1. Vrid nätbrytaren till 0
2. Säkra med ett eller flera hänglås.

Endast på kran med kontaktorskåp till kran

Detta avsnitt gäller endast när kranen är utrustat med ett kontaktorskåp (t.ex. traverskranar och, beroende på variant och tillval, eventuellt även svängkranar och HB-kranar).

Stänga av kran med frånskiljare

Detta är framförallt rimligt när inte hela kransystemet kan stängas av med en nätbrytare.

Frånskiljare

1. Lossa frånskiljaren från kopplingsdosan på kontaktorskåpet till kranen.
2. Säkra kopplingsdosan med ett hänglås så att frånskiljaren inte kan anslutas av misstag.

Endast på kättingtelfer: Bajonettkopplingen på kättingtelfern kan inte säkras mot att oavsiktligt slås på och är därför inte lämplig som frånskiljare.

Säkerhetsmeddelande: Innan underhåll

Observera följande säkerhetsanvisningar innan underhållsarbetet påbörjas:

Säkerhetsanvisningar: Under underhållsarbetet

Observera följande säkerhetsanvisningar under underhållsarbetet:

Säkerhetsanvisningar: Efter underhållsarbetet

Observera följande säkerhetsanvisningar när underhållsarbetet har avslutats:

Tillåta användning av kran

Efter underhållsarbeten tillåter den driftansvarige att kranen återigen får användas:

1. Kontrollera att alla arbeten har avslutats på ett korrekt sätt.
2. Kontrollera om kranen redo att användas och är säker.
3. Kontrollera om alla komponenter, verktyg, hjälpmedel osv. har avlägsnats.

1. Ta kranen i drift.
2. Kontrollera kranens samtliga funktioner noggrant. Se produkthandboken ”Manövrera ABUS-kran”.

Koppla om till nödstyrning via hängmanöverdonet

Bygga om kran

ABUS ansvarar inte för ombyggnader eller förändringar som genomförs utan tillstånd.

ABUS egenframtagna försäkran om överensstämmelse eller försäkran om inbyggnad upphör när kunden på eget bevåg genomför ombyggnader och modifieringar på kranen.

Följa alltid som minst dessa punkter vid större ombyggnader på kranen:

• Kranen måste alltid kunna skiljas från elnätet med hjälp av en nätbrytare eller liknande.
• Enligt lokala och nationella bestämmelser måste apparaten anslutas till en jordledare som skyddar användaren mot spänning och motorerna mot överlast.
• Det måste alltid finnas ett nödstopp.
• Om lyftmotorerna eller drivmotorerna styrs av tredje parts frekvensomriktare, måste specifikationer för installation och justering från tillverkaren av frekvensomformaren följas.

För undvikande av skador på lyftmotorns eller åkmotorns lindningar p.g.a. spänningstoppar måste man i princip använda ett nätfilter när frekvensomformare från tredje part används.

ABUS rekommenderar att regleringssystemet ABULiner används eftersom frekvensomriktaren då är som bästa anpassad till motorerna som används.

ABUS-service

Smörjmedel

Anvisning:

Syntetiska smörjmedel får inte blandas med mineraliska smörjmedel!

Byta smörjmedel

1. Demontera och frilägg resp. komponent (drivenhet, lyftverk, ...).
2. Töm ut gammalt smörjmedel vid drifttemperatur.
3. Avlägsna smörjmedelsrester med ett lämpligt rengöringsmedel.
4. Fyll på eller applicera nytt smörjmedel.
5. Montera de motsvarande komponenterna och kontrollera tätheten.

Elscheman

• Kranens elscheman återfinns i kranens dokumentationpärm och på datamediet ”ABUDoku”.
• På traverskranar: dessutom återfinns elschemana som kopia i kontaktorskåpet till kranen.

Försäkran om överensstämmelse och försäkran om inbyggnad

Endast inom EU

Försäkran om överensstämmelse

Om ABUS säljer kranen som fristående maskin utställs en försäkran om överensstämmelse. Denna återfinns i kranens kontrollbok.

ABUS egenframtagna försäkran om överensstämmelse eller försäkran om inbyggnad upphör när kunden på eget bevåg genomför ombyggnader och modifieringar på kranen.

• 1: ABUS företagsadress
• 2: Auktoriserad representant för sammanställningen av den tekniska dokumentationen
• 3: Tekniska uppgifter om kranen
• 4: Uppgift om de underliggande normer som tillämpade vid utveckling och produktion
• 5: Underskrift av auktoriserad representant

Försäkran för inbyggnad

Om ABUS säljer kranen i form av en komponent, i enskilda komponenter eller för montering i en annan maskinen utställs en försäkran om inbyggnad enligt maskindirektivet, bilaga II 1B. Denna återfinns i kranens kontrollbok.

ABUS-komponenterna får då inte tas i drift förrän det har fastställts att hela anläggningen, som komponenterna byggts in i, uppfyller kraven i angivna EU-direktiv i den utgåva som gäller vid tidpunkten för upprättandet av försäkran.

Ett test ska utföras på ABUS-komponenterna innan de tas i drift för första gången, innan försäkran om efterlevnad utfärdas för hela systemet. Se ”Besiktning före den första idrifttagningen”.

• 1: ABUS företagsadress
• 2: Auktoriserad representant för sammanställningen av den tekniska dokumentationen
• 3: Tekniska uppgifter om kranen
• 4: Uppgift om de underliggande normer som tillämpade vid utveckling och produktion
• 5: Underskrift av auktoriserad representant

ABUS Kransysteme GmbH
Sonnenweg 1
D – 51647 Gummersbach
Tel. 0049 – 2261 – 37-0
Fax. 0049 – 2261 – 37-247
info@abus-kransysteme.de

Såvida inte uttryckligen överenskommet är det inte tillåtet att duplicera, kopiera eller vidaredistribuera denna dokumentation eller delar av den. Överträdelse leder till skadestånd. Alla rättigheter förbehålls gällande patentregistrering eller mönsterskydd.

AN 120197SV004
2024-08-01